Ett stort fokus tycks ligga på vem som blir socialdemokraternas nästa partiledare. Inte för att jag är insatt bakom varken det ena eller det andra partiets kulisser.
Men jag kan ändå inte låta bli att fundera över, har man ingen framförhållning eller planering? Innan valet deklarerade Persson att han inte hade några planer på att lämna över lederposten ännu på många år. Det budskapet ändrades direkt efter valresultatet. Är det ett smart drag att undvika att reparera sin misstag?
Men låt säga att sossarna suttit kvar vid makten, och något hänt Persson så en ny partiledare måste tillsättas, skulle man då också söka efter lämplig efterträdare i månader?
En annan aspekt, Kulturbloggen skriver att för henne är det ett känsligt ämne att blogga om eftersom hon arbetar fackligt inom LO och människor kan inte skilja på sak och person. Det måste vara förskräckligt att inte kunna uttrycka sina tankar som man vill. Samtidigt så är det nog också därför jag inte är politiskt engagerad, för jag gillar inte grupptryck, typ tyck som oss (ledningen) eller bli utfryst.
Kulturbloggen skriver också ”Socialdemokraternas partiledare ska väljas av medlemmarna i s – och inte av någon annan, vare sig närstående organisationer eller medier”
– I distrikten verkar stödet vara stort, åtminstone om man skall tro en högt uppsatt källa som påstår att stödet för Mona Sahlin är massivt bland distrikten
Kanske är det däri mycket fel ligger när man står i valet och kvalet att rösta. Vi medborgare har bara möjlighet att påverka vilket parti som skall vara det ledande. Men själva personvalet till posterna gör de själva och vi har bara att acceptera.
Personligen tror jag inte på Mona Sahlin, det har varit allt för många turer kring henne och jag tror många ur svenska folket har tappat förtroendet för henne. Lena Mellin, Aftonbladet tycker däremot att hon har flertalet fördelar eftersom hon varit med förr.
Oavsett vem de väljer så lär nog rätt eller fel visa sig utifrån opinionssiffrorna sedan.
Sökord om: Sahlin, partiledare, socialdemokraterna, politik, samhälle
Läs något intressant
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
6 Jan-2007 at 19:33
Hej
Tack för att du tittade in hos mig. Jag läser ofta hos dig och håller med för det mesta. Önskar att jag själv kunde uttrycka mig hälften så tydligt ibland.
Scrapbooking är väl enkelt sagt en finare form av fotoalbum. Man kan göra det digitalt eller som gammaldags hanverk och klippa/klistra. Vill du se hur det ser ut kan du titta här bland annat:
http://www.bigmoments.se/galleri
Vill du ha beskrivning på hur man går tillväga så finns det många ställen att leta på men ett forum som är stort är http://www.scrappiz.se
Ha det gott… Och ursäkta för att jag oftast är oartig och glömmer att skriva en rad till dig.
7 Jan-2007 at 10:30
Alma, om något dramatiskt hade hänt så hade S med säkerhet satt in någon av de ”kända” på stört. Så var det ju när Ingvar Carlsson blev partiledare.
Dagsläget ger utrymme för en plågsam process där ingen vågar ta vettiga beslut. Där ingen vågar profilera sig. Alla smyger inne i skuggorna, precis så som de lärt sig att man gör om man inte vill bli kölhalad i media.
*
GP är ju en utpräglad autokrat som inte vill fundera på alternativa maktbärare så länge han själv står i fokus. Det innebär att det inte har varit möjligt att utveckla kompletta aspiranter.
Det är egentligen obegripligt att det inte utkristalliseras någon ”komlett” profil i sveriges största parti. Det måste finnas massor av begåvningar som aldrig fått en chans att växa.
*
Jag reagerar också på att GP varit osynlig sedan han förlorade valet. Han sitter väl på sitt gods och njuter av vin, hustru och natur i stället för att leda sitt parti som verkar totalt vilset just nu. Det känns lite som en tjurig och barnslig reaktion.
*
Det var väl likadant när Bo Lundgren klamrade sig fast vid makten. Och, jag upplever Lejonborg som likadan. Han kämpar mer för personlig makt än för partiets framtid.
Persson, Lundgren och Lejonborg tillhör de gamla egocentrerade politiska makthavarna. Modernt ledarskap är inte deras bästa gren om man uttrycker sig försiktigt.
7 Jan-2007 at 16:26
Du har så rätt Göran, du kan ju det här området om ‘ledarskap’ vad jag förstått.
Jag tycker det är dålig stil av GP att bli så osynlig, snacka om att kaptenen är den första att lämna det sjunkande skeppet.
Jag skulle vilja se nytt friskt blod med ett helt nytt tänkande. Men förstår att det måste vara svårt för samtliga som skulle vilja ha posten att övertyga andra inbitna i den inre kretsen att man måste tänka på ett nytt sätt.
Visserligen gör moderaterna det nu, men att börja med att tvär vända på det mesta som en tsunamin våg som slår in över landet är nog lite väl magstarkt. Det hade nog varit bättre att rida på den 7:e vågen, bstämt men varsamt.
7 Jan-2007 at 20:27
Jag tror att många S-sympatisörer lider så som du beskriver i 3:e stycket.
Det krävs en modig katalysator för att göra upp med det gamla trötta gänget.
Vad hette hon, (Towe Lifvendal?), som i princip offrade sig själv för att blåsa bort Lundgren, Hökmark, Unkel och alla de andra gamla stofilerna.
Sjödin är ju helrökt i den rollen, annars kunde S ha kopierat ett vinnande koncept.
*
När jag ser S valberedning så ser jag kopplingen till den gamla kulturen. Fantasilöst och grått.
*
Nuder och Östros är broilers i Perssons stall. Arroganta och föraktfulla. De kan aldrig bygga ett vinnande lag.
Messing och Jämtin vågar inte ta rodret. Annars så känns de moderna och sympatiska.
Wallström har det för bra i Brüssel. Hon kan försörja en hemmaman och har ett intressant jobb.
Sahlin är en katastrof (som jag ser det).
8 Jan-2007 at 12:08
Tror inte heller på Sahlin. Bland ”vanliga” människor har hon inte längre något stöd. Det mest tragiska var att Anna Lind blev mördad. Där miste man en som hade kunnat ena Sossarna och Sverige. Persson har tagit för mycket plats, det är synd, för jag är övertygad om att det måste finnas många duglig och bra ledare som hamnat i skymundan de senaste åren. Jag tror på ett delat partiledarskap. Det skulle minska fokus på en person, och göra jobbet mänskligare.