Passa Er för sms nummer 72323

Inlägget är borttaget och finns nu att läsa på Resonerar.se

 

Kriminella entrévärdar utnyttjar brister i lagen

Lars Tonneman på Rikspolisstyrelsen, säger enligt SR att det finns brister i lagstiftningen eftersom dömda kriminella ordningsvakter som blivit av med sitt förordnande och därmed vaktbrickorna, istället blir entrévärdar.

Problemet är tydligen stort i storstäderna där många sk. entrévärdar är kriminellt belastade. Jag förstår faktiskt inte problemet!
En ordningsvakt utbildas genom polisen och får då ett lite bättre skydd för sin person i tjänst. Att ‘bråka’ med en ordningsvakt räknas som våld mot tjänsteman. Ordningsvakten själv har mer befogenheter än en vanlig gäst att ingripa vid bråk, de kan avhysa en person från stället och boja dem. Men dock endast ta till det våld som situationen kräver vid ett ingripande. Här finns nog det stora missbrukandet bland många av krogarnas ordningsvakter, inte nog med att de ofta är ‘biffiga’ i kroppsbyggnaden, till skillnad mot de flesta poliser, de utnyttjar många gånger övervåld eller sin makt i form av brickan för att sätta gäster på plats. Tålamod, konfliktlösning och psykologi tycks många av dem sakna.

Men om en vakt blivit av med sitt förordnande och istället används som krog/entrévärd, då har de ju inga befogenheter kvar utan blir enligt lagen lika ‘oskyddade’ som en gäst eller en servitris. Med andra ord får de varken bära batong eller handbojor och inte använda något våld.
Att de står kvar i dörren, skall väl snarare belasta krogägaren som väljer att ha kvar dem i någon form av tjänst. Man kan inte alltid skylla på brister i lagen, så länge som dörrvärden sköter sig så må det väl vara okej att denne står där. Har man avtjänat ett straff så är man ju fri, har man inte fått ett tillräckligt hårt straff för sin gärning så är det snarare straffskalan det är fel på.
Om däremot en fd. ordningsvakt, hamnar i bråk som entrévärd, så gäller ju samma rättsförfarande som för privatpersoner.

Huvudansvaret för säkerhet och krogmiljö bör ju ligga på ägaren. Men finns det inte tydliga regler så väljer de naturligtvis det enklaste och billigaste alternativet. Fanns det däremot regler om antalet utbildade ordningsvakter som måste finnas vid dörren på en nattclub utifrån öppningstider, krogstorlek och naturligtvis populäritet och region, så vore det inga större problem.
Likväl som man kan mista sitt utskänkningstillstånd av olika orsaker, så kan man lägga till säkerhetskrav utifrån antalet rapporterade incidenter.

Andra bloggar om: krogvärd, ordningsvakter, lagar, samhälle, krogar, lagstiftning

 

Hedersvåld måste vara en prioritet

I går var det internationella kvinnodagen, DN hade artikeln åtta generationer av framsteg för kvinnan. Att vi någonsin skulle bli jämlika männen ( om nu det är något att eftersträva ) tror jag aldrig kommer att ske.

Att det ska vara lika lön för lika arbete, ser jag däremot som en självklarhet. Likväl att man tar bort idiotier som att man får dyrare bilförsäkring om man är kvinna.

Det pratas mycket att pappor ska ha rätt att vara föräldraledig, att få delat barnbidrag, vårdnad osv. Det är klart att man skall ha lika ansvar, men ibland är det praktiskt omöjligt och då är det oftast kvinnan som får stå tillbaka och ta de ‘negativa’ aspekterna.

Internationella kvinnodagen är så olika i olika länder, vilket är helt naturligt. Men egentligen så handlar det om kvinnoförtryck och det är något som finns i alla länder.
I går kväll såg jag Insider som handlade just om hedersrelaterat våld och man blir inte förvånad av vad som framkommer.
Sveriges myndigheter har en enorm okunnighet vad gäller andra länders kulturer, vilkas problem automatiskt tas in i Sverige när vi tar emot människor från andra länder.
Sverige skall vara humana och ta emot flyktingar, men de glömmer den viktigaste delen, nämligen att integrera dessa personer i vårt samhälle. Att få männen att förstå att här har kvinnan och mannen lika värde ( ja inte bokstavligt talat) men de måste i många situationer släppa på sina invanda ‘traditioner’ medan detta i sin tur just skapar konflikter eftersom man då inkräktar på deras kulturer.
Hedersrelaterat våld är en ytterst viktig del i vår invandrarpolitik. Det skall inte bara uppmärksammas på Internationella kvinnodagen.

Det finns många nätverk som dagligen kämpar med insatser mot kvinnoförtryck i islam, mot hederskriminalitet, tvångsgifte, incest, våldtäkt, misshandel och mord. Det är då helt förskräckligt att inte våra myndigheter samarbetar mer och tar in deras kunskaper i hur en stor del i vårt land faktiskt inte fungerar.

FN kritiserar Sverige mot att de inte tar kvinnovåldet på allvar. Allt ‘våld’ mot kvinnor måste stoppas med de resurser som krävs oavsett om det kallas hedersrelaterat eller våld i nära relation. Kosta vad det kosta måste, men det ÄR en prioritering som måste tas på allvar.

Andra bloggar intressant om: kvinnovåld, hedersrelaterat våld, politik, internationella kvinnodagen, samhälle, brott, kvinnofrid

 

Du är den du visar i internetmiljön

Du är vad du äter, finns ett tv program som heter och det ligger nog en hel del sanning i det. Jag skulle också apropå senaste tidens uppmärksammande på kränkningar, hot, och mobbing på nätet. Vilja påstå Du är som du beter dig.

Huvudpunkten tycks nu ligga på att vuxna skall ta ansvar för hur ungdomarna beter sig på nätet, lära dem vett och netikett . Numera handlar det inte bara om rena ‘självklarheter’, idag måste man ta in lagar och regler i sitt tänkande och handlande på nätet. Problemet är att internetmiljön kommer aldrig att kunna jämföras med verkliga livet. Föräldrar och vuxna kan aldrig lära barn och ungdomar något som de inte själva kan hantera och vet ‘spelreglerna’ kring.
Den vuxna generationen, har aldrig lärt sig lagar om förtal, kränkningar, hot etc. för det hör inte till vardagslivet. De vuxna måste först och främst lära sig den sociala miljö, internet faktiskt är för den är ingenting som livet utanför internetuppkopplingen.

Det är många vuxna som inte är vana att diskutera öppet eller umgås i stora vänkretsar, att då ta klivet ut till miljoner andra om än virituellt skapar för många en helt ny värld som både kan vara skrämmande, intressant och frustrerande. Kaoset uppstår för att man inte kan läsa in och förstå andra människors åsikter och tänkande. Man har inte lärt sig att tyda innehållet i det skrivna som helt saknar nyanser och gester.

Funktionshindrade skyddas inte av lagen, men det gör egentligen inte någon av oss. Utanförskapet som finns i verkliga livet, visar sig överallt på nätet. Att sk. nätmobbare kan härja fritt beror just på att ingen brytt sig om att tänka efter före. Sextrakasserier bland unga och mobbing, är bara en liten del i härvan.
Ordet Respekt, tycks för länge sedan vara glömt, men så länge inte de vuxna lär sig att ordet respekt och hänsyn, gäller även i det mer anonyma samhället internet. Så kommer hoten att växa sig större, än vad som kan hanteras. Jag skulle vilja påstå att, som man själv beter sig på internet, återspeglar nog till största delen hur man tänker och agerar även i det privata livet, fast där har man oftast de mänskliga spärrarna som stoppar en från hastiga impulser. Vårt sociala arv, för vi över till våra barn, men internets sociala regler måste vi alla forma gemensamt för det är ett helt nytt fenomen. Det kan aldrig bli fred om den inte först blir vapenvila.
Frågan är om man själv ska vänta på att ändra beteende tills någon annan tar första steget?

Andra bloggar om: internet, mobbing, trakasserier, community, netikett, bloggosfären, nätmobbing, samhälle, lagar,

 

Polisens nödvärn kan diskuteras

Rätt eller fel, brottsligt eller inte är domstolarnas sak att avgöra. Allt som oftast undrar jag vad som egentligen är sanning och fakta eller upplevda situationer och tolkningar. Det kan aldrig bli mer sanning än just aktivt inblandade parter. Därefter är det polisutredningars sammanställning till åklagare som blir gällande för ett åtal eller inte. Frågan jag ofta ställer mig är hur pass insatta åklagarna egentligen är i själva brottet och dess undersökningar. Att polis ‘samarbetar’ med åklagare under utredningstid är inte detsamma som att de är insatta i helhet.

Jag satt själv som åhörare i en rättegång för ett par veckor sedan. Jag var mer insatt och påläst i fallet än vad åklagaren var, som agerade mest som om det var första gången han ens tittade i papprena. Förundersökningen var bristfällig och åklagaren var snabb att lämna in stämningen som redan inom en vecka togs upp i domstol. Man kan lugn säga att jag ideligen satt och gapade och skakade på huvudet hur målet togs upp.

Nu läser man i media att en polisman blivit friad från dödsskjutningen av en 23-årig psykiskt sjuk man. Jag var inte där så jag kan inte uttala mig, däremot kan jag förstå föräldrarna som driver frågan vidare om ansvar. Grabben är död, så han kan inte uttala sig, däremellan var det å ena sidan föräldrarna som blev vittnen till händelsen och också var de som ringde efter hjälp. På andra sidan har vi motståndaren polisen och dennes vittnen som var tre kollegor, dvs. polismän. Jag ser det som tämligen osannorlikt att de skulle gå emot sin arbetskamrat i dennes vittnesutsago.
Polismän har också genom sitt yrke en större frihet och godtagbara skäl att försvara sig. Jag tror inte det blivit en friande dom om det hade gällt en privatperson som försökt ingripa mot den hotfulle sjuke ynglingen.

Jag kan bara spekulera utifrån vad jag läser i media och då finner jag förståss en del märkligheter. Förundersökningen verkar vara bristfällig. Familjen fick själva genom advokat driva målet till Hovrätten, vilket naturligtvis blir en personlig kostnad då åklagaren inte överklagade Tingsrättens friande dom. I Hovrätten la man tydligen fram nya bevis bland annat från en granne som ej tidigare vittnat samt ambulanspersonalen. Inte heller det hjälpte för att fälla den skjutande polismannen.

Tittar man på Expressens bild, av vad jag förmodar är en rekonstruktion, så verkar det lite besynnerligt att ett skott avlossats på det avståndet. Av fyra polismän så känner en sig så hotad att ett skott avlossas. Det tvistas om huruvida järmgrinden var öppen eller stängd vid tillfället, en järngrind som sägs ha varit orsak till att skottet träffade dödligt i magen i stället för på benet som polismannen siktade på. Huruvida skottet rikoschetterade mot en järngrind eller inte kan jag inte uttala mig om, men jag trodde att även poliser måste försäkra sig om att inte andra kan skadas vid utryckning eller agerande. Kulan skulle ju lika gärna kunnat ändra riktning och träffat någon helt oskyldig.
Man kan också tycka att fyra poliser som har batonger till hjälpmedel borde kunnat avväpna den förvirrade och agressiva ynglingen eller kanske använda pepparspray, om nu detta används eller fortfarande är i teststadiet.
Det minsta jag tycker är i alla fall att en polisman, som har ett yrke där det krävs lite mer än att impulshandla skall så lätt kunna ha lagen på sin sida genom nödvärnssituation och därmed gå fri från allt ansvar.

Andra bloggar intressant om: polis, nödvärn, rättsväsendet, brott, domstol, lagar, samhälle, dödsskjutning, media

 

Samarbetssvårigheter skapar fuskare

Jakten på bidragsfuskare har pågått en längre tid. Människor verkar ha en fallenhet att se fusk och utnyttjande av svagheter i systemet, som något som man ska utnyttja.

På försäkringskassan i Östergötland arbetar 10 personer heltid för att kontrollera fusk .

Försäkringskassan i Östergötland betalade sammanlagt ut närmare 18,7 miljarder kronor till östgötarna förra året. Samma år krävde Försäkringskassan tillbaka 19 miljoner felutbetalda kronor.
Sammanlagt stod 47 personer som mottagare till de 750 utbetalningarna som förra året hamnade hos östgötapolisens bedrägerienhet

Hanterandet av detta fusk tar nästan hälften av ekorotelns resurser inom polisen i Östergötland, säger Chris Hellstrand chef för östgötapolisens ekorotel.

”Våra chefer styr vad vi ska arbeta med och vad som ska prioriteras. Socialförsäkringsbedrägeri är prioriterat område.
– Men anmäler försäkringskassan måste vi utreda, säger han. ”

Även regeringen ser fuskandet som ett stort problem och i måndags presenterade finansminister Anders Borg regeringens förslag om en lagändring så att det ska bli lättare att straffa personer som får bidrag utan att ha rätt till det, skriver SR, Eko.

Straff är just vad ett par föräldrar, till en funktionshindrad 26-åring fått. De lyckades sjukpensionera sonen trots att han såväl arbetade och inte ens bor hemma, skriver SvD via Metros nyheter. Just i detta förmodade unika fallet, så kan man i mycket undra hur det egentligen fungera. Hur har man lyckats att lura en läkare att skriva intyg och även fått försäkringskassan att gå med på detta. Ingen verkar ens ha träffat 26-åringen personligen fast han tydligen inte var så funktionshindrad att han hade överförmyndare eller god man.

Att detta kunde hända anser jag endast bevisar på hur bristfälligt systemet är i bidragshantering. Idag samkörs många register och det borde inte vara svårt med dagens teknik att lätt kunna spåra eller ge signal på om en person utnyttjar flera bidragssystem samtidigt. Mig veterligt får man ju uppge t.ex vid sjukanmälan vad man sysslar med som frisk. Vid arbetslöshet registreras man såväl hos A-kassa som Arbetsförmedling.

Andra bloggar intressant  om: sjukpension, försäkringskassan, lagar, bidragssystem, samhälle, politik, bedrägeri, rättsväsendet, myndigheter

 

Datahackare frikänd medan fildelare fälls

Vårt rättsväsende ter sig märkligt många gånger. Mycket av våra förehavanden styrs idag via internet, de flesta använder det som hjälpmedel och är helt lagliga.

Allt medan tekniken utvecklas, så är det en självklarhet att även teknisk brotslighet ökar, kanske inte alltid med ond avsikt. Datahackers hör väl snarare som jag tänker till en grupp, som gärna vill upptäcka och påvisa säkerhetsluckor, så de borde ju vara en tillgång i utvecklingen av skydd.

De sk. fildelarna däremot ses inte med blida ögon och har under en lång tid jagats och även dömts. Som alltid brukar det vara den lilla personen som drabbas och inte hjärnorna bakom.
Justitiedepartementet aser att fildelning är ett så stort problem så man håller nu på att se över hur man ska komma åt den illegala nedladdningen.

Det kan då tyckas märkligt att en ung datahackare, som bevisligen hackat sig in i bland annat sju universitet och ändrat i filer ändå frikändes i Uppsala tingsrätt. Yngligen hade en egen server i garderoben hemma och där haft tillgång till det snabbaste bredbandet i världen. Han erkände viss delaktighet men har även skyllt på andra icke namngivna och det räckte tydligen för att fria.
Märkligt kan tyckas när det vid fildelning räcker att man står som abonnent för ett internetabonnemang och därmed är ansvarig för vad som går in och ut via datorn oavsett om det är en själv eller någon annan som fildelat.

Det ska bli intressant att se vad polisutredningen leder till vad gäller anmälan mot hubbägare som Ifpi gjort.

Förutom hubbägarna identifieras mellan 25 och 30 svenska användare som varit uppkopplade mot hubbarna i polisanmälan. Enligt Gustafsson är de fem polisanmälda hubbarna bland de största i Sverige

Inlägget inspirerat från SvD artikel

Andra bloggar intressant om: dataintrång, fildelning, rättsväsendet, datahackers, polis

 

Rättsväsendet är som ett lotteri

Att tro att alla är lika inför lagen, gör nog bara den som inte inte hamnat i rättsväsendets korridorer.

Brottsbalken är ett mysterium och anledningen till detta inlägg är att jag kommer att följa upp med andra inlägg, som är relaterade just till. Men jag skulle gärna vilja ha en diskussion kring just vad som egentligen är mord, dråp och grov misshandel i ditt tolkningssätt.
BrB

1 kap 2 § En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.
Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott. Lag (1994:458).

3 kap. Om brott mot liv och hälsa

Här ser man tydligt att det finns för stort spelrum mellan paragraferna, bara med ett litet ords skillnad kan det avgöra såväl åtalspunkt(er) som påföljd, vilket kan vara skillnad på flera års straff, liksom frikännande eller böter.

1 § Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller på livstid.

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för

dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år.

Här tycker man då att allt våld som inneburit dödsfall är ett mord, vad kan vara mindre grovt när en människa dött? §1 säger ju berövar annan livet, klart och tydligt.

Nu är våra lagar så insnurrade i varandra så det kan inte vara lätt för en åklagare att sätta en rubricering som håller mot en bra advokat som synar lagtexten i lupp.

Förvirringen fortsätter ..

5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller

något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller

fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393).6 § Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till fängelse, lägst ett och högst tio år.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår

kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller eljest visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (1988:2).

Men en skicklig advokat kan även sätta in tvivel i ovanstående rubriceringar med

7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om

brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Sedan kommer vi till 4 kap. Om brott mot frihet och frid, där man numera använder sig mer av §4a, just vid kvinnorelaterade brott.

4 a § Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6

kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms,

om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad

kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade

att allvarligt skada personens självkänsla, för grov

fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex

år.
Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot

en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor

eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande

förhållanden, skall i stället dömas för grov

kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845).

Här blir det alltså konflikter i lagar och paragrafer, vad får tolkningsföreträde?

Vi har läst om många grova våldsbrott i media, där få döms för mord trots att människor dött. Vi har läst om många såväl överfall som kvinnorelaterade brott med såväl grovt våld som död som ändå inte ger vad man kan tycka rätt straff och inte ens det högsta om man väljer en lägre brottsrubricering.

Är det skickliga advokaters förtjänst hur lagen tolkas?
Det måste ha varit någon duktig advokat som en gång i tiden lyckades förvandla definitionerna.

Från 1kap §1 ”anses som brott endast då den begås ”uppsåtligen” utnyttjat detta ord för att frångå 3 kap §1 ”Den som berövar annan livet” och alltid hittar enligt §2 ”omständigheter”

Så här kan man nog hålla på och granska, nedåt i brottsrubricering tills man endera dagen får ett frikännande och med det i botten är det fritt fram för andra att hänvisa till den domen och dra paraleller.

Läs och svara gärna på de frågor jag ställt också kring kvinnorelaterade brott.

Andra bloggar om: lagar, brottsbalken, brb, rättsväsendet, samhälle, juridik

 

Hets mot homosexuella inget för Jönköpingspolisen

Att man inte behandlas lika inför lagen har det många gånger talats om. Att man inte prioriteras eller ens aktualiseras hos polisen vid en anmälan är nog ändå mer vanligt.

Vem ska man lägga ansvaret på, för naturligtvis är alla offer, oavsett vilket brott man utsatts för lika angelägna att ärendet utreds och helst också löses.

Jag undrar om verkligen polisen i Jönköping är ett undantag för att inte ha utrett en anmälan för hets mot homosexuella?

JO riktar nu allvarlig kritik till att utredningen inte behandlats.
Redan i januari 2003 gjorde centerpolitikern Fredrick Federley en anmälan. Den gällde hets mot folkgrupp på en hemsida på internet.
Ombudsmannen för HOMO, bevakade ärendet och när inget hände lämnades en anmälan in 2005 till JO.

Den dåvarande utredningsmannen ansåg ”anmälan som omöjlig att utreda. Dessutom saknades personal med rätt kompetens”

Då kan man ifrågasätta, är det så här polisen ser på vissa anmälningar då lever vi i ett väldigt otryggt samhälle. Kan man inte vända sig till polisen och förlita sig på att det finns kompentent personal, vem ska man då vända sig till?

Andra bloggar intressant om: JO, polisen, brottsutredningar, rättsväsendet, samhälle

 

Barnen drabbas, lagen glömde fakta

Det är bra med lagändringar och nya lagar som skall stärka skydd, mot t.ex kvinnor och barn. Men det vore väl då också på sin plats att någon i allt förarbete och alla procedurer som skall till innan lagar och ändringar kan genomföras också tänkte efter före.

Vi fick en färändring och tänkt förbättring när det gällde kvinnofridsbrott. Även kommunerna skall arbta mer aktivit för att våldsutsatta kvinnor får hjälp och stöd.
Till slut insåg man även att barnen är offer vad gäller våld i nära relation så den 15 november kom en ny lag som ger barn och ungdomar upp till 18 år att också få brottsskadeersättning, då de anses som offer.

Jag blir inte förvånad över att läsa 34000 fall av misshandel mot barn under 14 år och kvinnor polisanmäldes förra året.

Mellan 100000 och 200000 barn bevittnar våld hemma varje år, ­enligt Rädda barnen. Ändå har bara cirka 20 ansökningar om brottskadeersättning kommit in hittills.

Barnets vårdnadshavare kan ansöka om ersättning upp till två år efter brottet eller två år efter en avslutad rättslig process och även för brott som skett före den 15 november 2006, kravet är att det är polisanmält så att det finns dokumentationer.

Men här kommer problemet, som lagstiftarna tydligen förbisett. Har man delad vårdnad så måste även även den förälder som ­utfört misshandeln skriva under ansökningsblanketten för barnet. Gärningsmannen måste alltså ­bevilja att offret söker stöd.

Låter det logiskt?

Vill man skydda barnet så anser jag att vid en fällande dom så skall vårdnadsansvaret automatiskt bli enskilt. Frågan om delad vårdnad borde därefter få ansökas på nytt om föräldern i framtiden kan anses så pass rehabiliterad att den kan anses vara omsorgsfull och lämplig förälder. Föräldraskap är ingen rättighet, däremot har man en skyldighet som vårdnadshavare att se till att ens barn inte far illa. Med den lagstiftning som finns idag, blir istället barnet ett större offer, då en förälder inte kan skydda barnet mot psykisk och fysisk våld.
Kvinnorna kan inte ens skydda sig själva då förövaren har laglig rätt att hålla kontakt med och umgås med sina barn.

Källa: SvD 

Andra bloggar intressant om: kvinnovåld, barn, brottsskadeersättning, brottsoffer, lagar, rättsväsendet, politik, samhälle

 

Debatter som blir bloggkrig

Det har diskuterats mycket om pedofiler sista dagarna, inte så konstigt eftersom media skrivit om flera fall. Att ämnet upprör kan man se på bloggsök och knuff.

Just ämnet pedofiler upprörs människor känslor otroligt, helt normalt men som jag skrev härom dagen Ur askan framträdde en pedofil, mycket beror ju också på hur media vinklar artiklar. Två människor hittas innebrända i en bil, varav bilägaren förmodas vara en hotad pedofil. Tidningarna blossar upp historien. Hur många medier har uppmärksammat att nu tror istället polisen att det rör sig om självmord? – Denna tanke hade jag själv som jag skrev i mina kommentarer.
Andra tänker skulle jag rädda en brinnande person om jag visste det var en pedofil? Medan flera funderar över sina grundvärderingar.

En annan omdiskuterad misstänkt pedofil, är ‘världsartisten’. Den som hängt med i skriverierna vet även vem denne är. Även här finner jag märkligheter kring det som som skrivs. Men varken jag, du eller media får eller skall döma. Det har vi ett rättsväsende till även om man många gånger inte alls begriper logiken i de sätt de dömer ut straff eller brottsrubricering.

Jag tror det är däri mycket över människors upprördhet ligger. Folk kan inte hålla sig till sakfrågan utan blandar in egna åsikter och känslor kring själva brottet. Detta skapar i sin tur otäcka minnen och frustrationer hos människor som själva varit utsatta.

På Aftonbladets bloggportal har man inte lärt sig att diskutera i sak, det har jag så många gånger påtalat. Därför kommer viktiga ämnen i skymundan. Så länge det håller sig till ‘chattande’ om ditten och datten, fungerar det relativt bra. Men när det väl blir ämnen som berör och upprör eller kan vara intressanta att debattera, så bryter rena sandlåde kriget ut som på beställning. Detta gör att de som verkligen vill debattera eller skriver intressant, försvinner i mängden av bloggchatt, eller hamnar ofrivilligt i dessa dispyter och som resultat försvinner till ett annat bloggställe.

Ämnet i sig, som verkligen är av vikt att diskutera, nämligen de utsatta barnen kommer aldrig på tal. Här har vi ‘friska’ vuxna ett stort ansvar att förhindra att dessa övergrepp sker. Socialstyrelsen har ett utmärkt kunskapsöversikt, kring ämnet.

Nu följde jag inte denna urspårade debatt. I går var jag och hedrade ytterligare ett offer för kvinnovåld. Som till slut fick offra sitt liv för att bli fri.

Även kring detta avskyvärda brott borde debatten ändras, inte hur man ska bära sig åt med förövarna utan hur man ska hjälpa offren!

Andra bloggar intressant om: bloggosfären, debatt, bloggkrig, blogga, bloggetik, media, pedofiler, kvinnovåld, samhälle

 

Ännu ett offer vilar i frid

Det finns inga ord som kan få en död kvinna tillbaka, det finns inga samhällsinsatser som efteråt kan säga, vi borde ha agerat annorlunda. Det finns inga förmildrade omständigheter som att skylla på vi försökte men hon lyssnade inte.

 

En kvinna som lever i en värld där psykisk och fysisk våld är en del i vardagen har oftast tappat fotfästet i livet och kan inte själv ta sig ur hur gärna än hon vill. Det borde vara samhällets ansvar att se till att mannen inte kan agera ut sin ilska och frustration gång på gång, genom att man enkelt utfärda ett besöksförbud till sitt eget hem.

 

Kvinnorna skall inte själv behöva fly och som värst, behöva sätta livet till för att en gång för alla få bli fri sin baneman.

 

 

En port för dig tyst öppnats,

den stänges utan dån.

Dit leder alla vägar,

men ingen därifrån.

Tacksamma för allt det fina,

du alla omkring dig gav.

Gläds vi i sorgen åt din vila

som du nu lugnt och stilla tar.

~~~~~

 

Må sanning och rättvisa segra

 

 

Andra bloggar om: kvinnovåld, dödsmisshandel, våld, brott, kvinnorfrid, rättsväsendet, lagar, samhälle,

 

Polis ärekränkte prövning i HD

Visserligen skall lagen gälla lika för alla, men det inser nog de flesta  att så är inte fallet. Att använda ‘ofina’ tillmälen mot andra räknas som ärekränkning eller förtal.

Mest känd för att ha blivit dömd i detta är väl fd. SSU ordförande Anna Sjödin, som i höstas dömdes för att ha kallat en ordningsvakt ”jävla svartskalle”. Hon hade fortsatt: ”Det är sådana invandrare som dig vi inte vill ha i Sverige.”

För den förolämpningen, tilldömdes ordningsvakten Jamei 5 000 kronorna för att ha blivit kallad ”svartskalle”.

Nu har det varit ett fall i omvänd ordning, berättar Göteborgs-posten. En polisman stoppade en bilist som körde mot rött, då trafikljusen var ur funktion, polismannen skall då ha sagt ”det är sådana idioter som du som orsakar olyckor, din djävla idiot”.

Det som rört upp rättsväsendet i detta är att det är en åklagare som väckt talan, istället för att som brukligt enligt gängse norm den förolämpade.

Polismannen dömdes i tingsrätten till 40 dagsböter, för sitt olämpliga uttalande. Detta ändrade Hovrätten till en friande dom, dock anser de att förolämpning är ett brott men ”för vilket åklagare över huvud taget inte har åtalsrätt”.

Här är alltså jurister om rättsenheter oeninga vad som är åtalsbart och inte.

”- Hovrättens tolkning av lagen är helt ny, säger Lars Willquist vid riksenheten för polismål.” och vill därför att ärendet skall prövav av Högsta Domstolen.

Säga vad man vill om Sveriges lagar, men inte är de lätttolkade ens för rättsväsendet!

Andra bloggar intressant om: ärekränkning, förtal, rättsväsendet, lagar, samhälle, domstol

 

Regeringen prioriterar fildelning framför hot via internet

Märkligt tänkande och agerande av regeringen. Ja det kan man tycka om mycket fast det är väl ändå inte specifikt just för borgarna. Men de har på de månader de suttit vid makten rört om i grytan ordentligt.

Nu anser man att fildelning är ett sådan stort problem att de vill stimulera de lagliga alternativen.

Justitiedepartementet håller därför på att se över vilka alternativ finns för att komma åt illegal nedladdning och fildelning. Ett sådant är att tillåta upphovsmännen att själva spåra fildelare.

Visst kan man tycka det är fel med fildelning, själv tycker jag det beror på hur man delar med sig och i vilket omfång. Mer märkligt tycker jag det är att biofilmer kommer ut på nätet innan de ens haft primiär eller textats. Så någon sitter ju och läcker ut filmerna från början och jag tvivlar starkt på att det sker bara inom EU.
Det är inte den sk. ”fildelningslagen” som skall ändras, utan Justitiedepartetmentet arbetar med en ny lag som grundar sig på ett EU-
direktiv från 2004 som ställer krav på förändringar i svensk civilrättslig lagstiftning. Enligt det direktivet så skall rättighetsinnehavare, under vissa förutsättningar ha rätt till information om ”varors och tjänsters ursprung och distributionskanaler”.

– Vad blir det för galet med detta då? Ursprung och distrubutionskanaler, anser jag inte är detsamma som att jaga personer bakom Ip adresser. Vilket å sin sida Länsrätten så sent som för ett par veckor sedan fastlog är personuppgifter . Ska man krångla till det ändå mer än vad det är i svensk lagstiftning?

Jag ser framför mig att Antipiratbyrån och andra nya aktörer, kommer att tjäna stora pengar på detta, då rättighetsinnehavarna knappast själva kommer att jaga fildelare. Det kommer att bli rena vilda western om vem som helst kan begära ut ip nr för att ta reda på vem som använder upphovsrättsskyddat material. Domstolarna skulle bli överösta av civilrättsliga processer för här kan du ju inte bara gälla film och musik, det är så mycket annat som olovligen används via internet.

Det vore bra mycket bättre om våra beslutsfattare tog sig en rejäl funderare om och genomgång av, hur man ska lösa problemen med hot och trakasserier via internet och mobiltelefoner.

Men det är klart det ligger väl ingen vinst i form av moms till staten i sådana frågor. Människor är bara människor, medan film och musik ger en intäkt och alla skatter vill man jaga.

Källa DN via E24

Andra bloggar intressant om: fildelning, lagar, politik, samhälle, EU, regeringen, integritet, alliansen

 

Varannan rött varannan blått

Politiker skandaler som uppdagas gång på gång, till vilken nytta? På sin höjd så tar de timeout när det blir för närgånget och i värsta fall så avgår de eller blir omplacerade till ännu ett uppdrag. Så länge inte politiker blir personligt ansvariga som de fysiska personer de faktiskt är, även om de har en befattning så kommer vi aldrig att ha något annat än ursäkter och undanflykter. Trolöshet mot huvudman är det minsta man kan kalla det för. Huvudman i detta fall behöver inte alls vara statsministern, det är snarare hela svenska folket.

Som jag skrev för ett par veckor sedan, Bluffande politiker har alltid en ursäkt som om det skulle vara något förmildrande. Vi vanliga medborgare kan inte komma och säga ojdå jag gjorde eller fattade fel och tro att vi ska undgå straff eller ansvar.

Än en gång får man nästan svart på vitt att det är ett rävspel. Ja jag är nämligen av den uppfattningen att det ligger politiska intressen i skandalerna som lägligt ploppar upp, varannan gång rött varannan gång blått. Vem som gräver eller tipsar skall jag låta vara osagt men det börjar bli allt för tydligt att man lägligt tystar den ena skandalen mot en annan.

Danielsson har varit på tapeten så många gånger nu, men inget händer. Hur han ska åla sig ur fakta från de för honom olägligt upphittade och granskade Tsunaminbanden åter står att se. Men i vanlig ordning kom de anonyma källorna i precis rätt tid att dölja något annat.

Det börjar bli dags för en opartisk och opolitisk domstol som röjer runt i maktens korridorer

Andra bloggar intressant  om: lars danielsson, tsunamiband, politik, regeringen, media, politikerskandaler